Hemkommen från Alanya igår, tillsammans med Akademi Båstad har det vart två helt underbara veckor utan dess like. Vi har startat upp, drivit och stängt en destination och utsatts för påfrestningar som mitt-i-natten-väckningar, iscensatta jordbävningar, kvarglömda VIP-gäster, ankomst- och avgångsTRF, välkomstmöten, överrösta-havets-vågor-övningar, mängder med feedback och mängder med hysteriska skratt på värdskapskvällarna, allt detta med danskt undervisningsmaterial och dansk brytning och med obegripliga deadlinetider.

Efter en ordentlig natts sömn för första gången på 14 dagar känns allt som en luddig dröm om något som hände för väldigt länge sen. Som tur är, har jag ett par Adidaströjor och 1300 bilder som bevis på att det var mer än en dröm, och inte minst betygsdokumentet som skvallrar om en otrolig insats med mycket lärdommar.

Det första jag gjorde när jag kom hem efter 35 h utan sömn, var att krypa ner i min mjuka soffa med en mysig filt, en varm och gosig pojkväns armar runt mig och en stor kopp drickbart té och den största lösgodispåsen du kan tänka dig. Tänk vad man kan sakna något när det inte finns till hands och hur otroligt skönt det kan vara att få tillbaka det igen. Man bara ligger och leer i timmar åt att man mår så bra, synd bara att man inte uppskattar det oftare. Intalar mig att jag ska bättra mig på den fronten ;)

Med två veckors intensivitet som dessa i bagaget, känner man nästan att man är redo för det mesta som komma skall.

Alla Bilder (de flesta) kommer upp på Facebook.

Är så otroligt taggad på guidskolan i Alanya så det är sjukt! två dagar kvar.

Middagsdiskussionen idag var spännande då det började med att min mor köpt hem mini-semlor (bäbiisar ^^) som överraskning. Yrkesskadad eller bara enligt min extraordinära magkänsla kändes det helt fel att äta semlor i början på januari. Så jag valde att sprida negativitet kring middagsbordet och vara allmänt "neggo" mot semlor. Hoppades någonstans att det skulle få dem att inse att det är alldeles för tidigt med semlor. Det smittade inte av sig.

Så medans de gluppskt >konsonantkluster< åt sina semlor bidrog jag med att försöka finna den vidrigaste ersättaren för semlans hjärta, mandelmassan, som jag inte är så vidare förtjust i, att om möjligt hitta något äckligare. Enat förstapris fick Kaviarsemlan.

Vad ska man egentligen packa!? Hur många hela skor från förra säsongen kan man hitta?! Pappa går runt och viskar "resfeber" runt varje hörn. Wikipedia har ingen definition för vad resfeber egentligen innebär. Hur sämst är inte det egentligen?! Snälla skapa en, någon.

Tusan också, nu har jag allt ställt till det. Det började med att jag skulle försöka och vara schysst och erbjuda skjuts till arlanda på lördag. Jag kommer inte ihåg vilka som var intresserade mer än Jana, så jag skickade ett mess och frågade henne igår. Hon visste inte heller och nu är de för många som vill med än vad jag har platser. Nån som inte var med då har tydligen ändrat sig och nu får nån som jag uppenbarligen lovat en plats hört av sig då bilen redan är full. Typiskt.