Uppdatering från Medelhavet:

Jag hörde av mamma att det regnar hemma nu. Tänk om det vore så väl, här på Kreta tar vattnet istället slut. I Tisdags fanns det inget vatten alls och nu är högsäsongen i full gång och till och med den 15 agugusti går det knappt att andas med risk för att värmen smälter lungvävnaden.

Nu i veckan drog några ut i strejk igen, den här gången är det bensinstationerna som stänger ner och gör så att folk blir som galna. Idag på väg från Rethymno så var det världens, och då menar jag världens, kö som stoppade upp all trafik - en bensinstation hade öppet ett par timmar på dagen. Snacka om Kaos. Jag var glad att vi låg i andra filen.

I går fick jag för omväxlingens skull köra Imbrosutflykten - ravinvandringen, för andra gången sen jag kom hit. Det är en väldigt soft utflykt, man gör egentligen ingenting - man bara går. Och berättar om blommor.

Idag på bussen till Knossos funderade jag över hur mysigt det skulle vara att få jobba som sagoberättare. Varför kan man inte gå en sån utbildning? När man jobbar som guide så är man delvis anställd som just sagoberättare. Tänk att bara få sitta och berätta sagor och myter för folk hela dagarna, och få betalt.

Ikväll är jag ledig och för en gångs skull så har jag någon att vara ledig med. Kakan och Fredde.

Igår var en väldigt mysig dag, kakan och jag slutade båda fem och gick hem tillsammans och planerade en massa saker vi skulle göra när vi väl tagit oss upp för monsterbacken levande i hettan.

Men när vi väl kom fram blev ingenting som vi tänkt, en snabbvisit till Johans balkong blev till ett långdopp i johans pool tills fingrar och tår hade muterat till riktiga russin. Det var en sån där härlig flummdag då allt bara blir så himla bra.

Linda och kakan i poolen ätandes svenska godisremmar från Malaco:

Kakan: jag älskar mitt liv, hur bra är inte det här?!

Linda: mmhmmm! (godis i hela munnen)

Båda skrattar hysteriskt åt ingenting och sätter godis i halsen.

Kakan: Om jag skulle dö nu, kvävd av godisremmar i halsen - så skulle nog det vara det bästa sättet att dö på. Jag skulle vara så lycklig att jag inte skulle märka att luften tog slut.

Ikväll blir det OnsdagsMys med Vin, film (Fredde har valt 300 och kakan och jag Eclipse, jag undrar vem som vinner) och det sista svenska godiset. Mums!

λβ

Ber om ursäkt till mina trogna läsare om det långa uppehållet. - det har varit ett par hektiska veckor.

Vecka 28 försvann i all hast.

Familjen har åkt hem och ensam är jag kvar på den sydligaste av Greklands öar. Ordspråket som lyder något i stil med " Det går fort när man har roligt" stämmer ganska väl.

Men vi hann med mycket; vi var på Langley Cruise, Knossos, Kretas största insjö och såg (nästan) sköldpaddor, köpte Kretensiska delikatesser, shoppade i Rethymno, vandrade i grottor, provade på dykning med tuber, snorklade som aldrig förr och såg både plattfisk och krabbor och så fick jag efter många om och men för första gången på 3 månaders tid tillfälle att prova på Vindsurfing.

Och det är INTE lätt. För er som inom en snar framtid tänkt prova på så rekommenderar jag er att inte vara för kaxiga innan ni börjar. Nu tänker jag faktiskt ursäkta mig med att det faktiskt var de sämsta förhållandena att prova på vindsurfing för första gången. Livvakten ändrade den gröna flaggen till gul och senare även till röd. Vinden och vågorna var inte optimala för Nube-surfare som mig och min bror.

Efter att jag lyckats släpa ner den tunga brädan (de ser betydligt lättare ut när snyggingarna i OC går runt med dem under armen (för jag antar att de väger ungefär lika som en vanlig surfbräda)) i vattnet och lagt seglet till rätta, så väntade den graciösa paddlingen i motvind mot böljande vågor.

Efter att ha hostat upp halva medelhavet igen och dragit ut taggarna från en och annan sjöborre som borrat sig in i foten genom skorna var det meningen att man skulle ha krafter nog att göra ett försök att ställa sig upp på brädan och lyfta upp seglet.

När jag fått seglet i huvudet så många gånger att jag tappat räkningen och befunnit mig mer under vatten än över och dessutom på köpet blivit sjösjuk (!) av vågornas gungande när jag försökte återhämta mig hängandes på tvären, utmattad över brädan.

Jag tror att jag uppskattad total tid stod upp med seglet i ungefär 1 hel minut.

Jag ska ut och prova igen, en utmaning jag måste anta. - But I´ll wait to a less windy day...

Bild tagen från: www.rm2009.se/activities_en.html

Jag ska försöka uppdatera lite mer kontinuerligt från och med nu. - Försöka men inte lova. ^^


.

Nu är det endast 6 dagar kvar tills familjen kommer ner till den kretensiska värmen! Nu är det så nära att jag nästan är rädd för att längta i rädsla av att allt kommer att vara över så fort och att jag sitter här igen med ytterliggare 3 månader av väntan...

Idag hade jag morgonpromenaden och var sen ledig mitt på dagen för ovanlighetens skull. Tiden fördrev jag i gömundan för solen (även om jag egentligen borde ligga på stranden och paniksola för att finslipa brännan tills familjen kommer) men det är sååååå varmt! - så varmt att till och med en tvättäkta soldyrkare som jag känner att det är läge att emellanåt ta skydd i skuggan eller i ett air condition- svalt rum.

Så för att kompensera upp för de missade solstrålarna la jag mig och tittade på Solsidan. Hela säsong 1. - Helt hysteriskt roligt. Jag tror att de hörde mig hela vägen ner till Almirida...

Vid 13.oo tiden hade jag en backgammondate med Kakan. Jag förlorade kraftigt, 9-1. Jag tror jag får ta och hitta en mer likvärdig nybörjare att spela med i fortsättningen...




Imorgon blir det att jobba lite på brännan så man har lite färg när (de förhoppningsvis bleka) svenskarna kommer ner. Imorgon är det Langley Cruise på schemat.

Tänk att få betalt för att åka båt, sola, bada, åka rutschkana, bygga sandslott,
få höra sin egen röst eka runt om på hela båten i högtalarsystemen och att få dansa Zorba med kaptenen -och dessutom få äta en massa gratis glass.

Är det någon som är beredd att hålla med om att jag har ett rätt så bra jobb ändå?!

.