Idag kom jag hem till ett svanberga i totalt mörker. Nu badar mitt rum i dansande ljussken från levande ljus. Tänk vad man underskattar mysfaktorn att tända ett par ljus. De heter ju trots allt levande ljus av en anledning.

Linus, min lillebror som egentligen ska vara typ 12 och inte fylla 18 i år, tog med sig +1 till middagen idag. Goosch! Hon presenterade sig som Melinda. En slump? Jag undrar om den romantiska stämningen med levande ljus till middagen kunde ha kommit lägligare?!
-To be continued.

Så nu sitter man här, inplastad med plåster och försöker tejpa fast händerna i skrivbordet för att inte klia. Hopplöst! Har de verkligen tänkt igenom det här med allergitester?!
"Du får inte träna, helst inte röra dig alls, inte duscha och inte klia, inte få massage och inte heller äta vad som helst." Kunde de inte sagt vad jag får göra istället?!
Om det är nån som letar efter mig de närmsta två veckorna, så är det jag som ligger under en sten med mossa groendes ur öronen.

Imorgon - Semelbak i Täby! Looovley. Doktorn sa ingenting om att baka va?, bara jag rör mig så minimalt som möjligt och överlåter knådandet åt nån annan... hehe

Dagens Ros går till fröken Wiman för hennes otroligt skarpa sinne och likatänkande som räddade min lunch idag!

Sista meningen i dagens inlägg dedikerar jag till Joe som hemskt gärna vill bli omnämnd här. You owe me- 2 hours.

.