Gårdagens nyckelord måste ha varit effektivitet. Yay för självstudiedagar!

Vid tretiden hade jag hunnit sammanfatta och systematiserat all fakta om de 6 länderna som vi har prov om på fredag, läst på flera sidor om grekisk mytologi och legender, skummat igenom det grekiska alfabetet, skottat hela uppfarten, läst ut "Det var inte mitt fel!" och skrivit ner mina tankar och reflektioner kring boken. Dessutom slog jag mitt personbästa i Europas länder. (Även om jag inte riktigt har kommit ned till Wimans rekord på 0.58, jag skyller på att min musplatta är seg och hämmar min kapacitet! ;P)

Så när jag senare mot kvällen började känna av frossa och halsont behövde jag inte ha dåligt samvete över att gosa ner mig i sängen med tio filtar och en stor ask halstabletter och en stor kopp svartvinbärste.

Det som återstår idag då är egentligen bara att öva in länderna bättre och möjligtvis fortsätta jobba på PM2 som ska in i april.

Så förutom att jag nu då är på väg att bli sjuk skulle allt vara helt toppen! Om det inte hade vart för den där gnagande tanken som hela tiden ligger och gör sig påmind i bakhuvudet.

Du vet en sån där tanke som inte går att ignorera men som man samtidigt inte kan hjälpa att tänka på och oroa sig över. Det är nu jag bara önskar att jag kan få en Gudomlig Insikt och se att jag överreagerar och att det finns en annan anledning och orsak till det hela. (Men egentligen kan det väl inte finnas fler?!) Att bevisen som så starkt lyser mig i ansiktet beror på något helt annat.

Snälla, snälla, snälla säg att det är så.
Ge mig en Gudomlig Insikt och säg att jag har fel!


.