tisdag 29 juni 2010

Förra veckan var det dubbelgångsveckan för min del. Jag fick höra av den ena gästen efter den andra att jag var lik någon de kände. Om det inte var frågan om hästlärare på Lidingö eller dykinstruktör så var det skidskollärare i alperna eller rent av deras syskonbarn. Det roliga var också att alla vägrade tro att jag inte var personen i fråga. Hur lik kan man vara någon annan?

Den här veckan vet jag inte riktigt vad jag har gjort. Men det är uppmärksamma linda-veckan. Jag har fått det förkunnat för mig otaliga gånger, vilken fantastisk person jag är och en hel del "joe-liknande" förkunnanden på fyllan. På våran officiella Langleymail fick jag ett personligt mail adresserat till Linda. (som att det till en början skulle vara normalt?)

Det var det en gäst från förra veckan som ville tacka för en otroligt trevlig båtutflykt, och som tyckte att det var synd att han inte hann se bilderna och förklarade vilken underbart rolig person jag verkade vara, och om jag ville så fick jag gärna hålla kontakten med honom. Vad svarar man på något sånt?

Lite senare lyckades jag också på något vis, genom att låna ut verktyg, till den snygge engelsk-grekiske killen, även få hans nummer på en lapp och ett "call me on thursday". Som att han dessutom då visste att det är min enda lediga dag?

Ska vi kalla det för smickra-Linda-veckan?

Och det håller i än, jag frågade nyss fransmannen här bredvid mig om han visste vad den nya servitören på Frasses hette, så att jag kunde be honom starta om internet. *

" No, I dont remember hiz name, buz he asked me what your name waz and told me he thought you were very cute."


Ska bli spännande att se vad temat nästa vecka kan bli?!


Knossos imorgon, Whohoo!

11 dagar kvar...

.

1 kommentar:

  1. lösningen på mailproblemet (och möjligtvis också "ring-mig-på-torsdag-problemet") är tredagarsregeln. ignorera problemet i tre dagar så går problemet bort, om du nu ansåg att något av det var ett problem. det var iallafall vad jag gjorde när jag fann att jag fått ett telefonnummer jag inte visste hur jag skulle hantera.

    SvaraRadera